Härifrån började det, mitt handarbetsintresse. Från det gamla huset bakom kyrkan vid Brinkas, där jag bodde som barn i ”ana ända”, dvs. i andra änden av farmors hus. Och härifrån fick jag med mig trygghet, en frisk självkänsla, en lagom dos envishet och ett lugn. Så väljer jag att tänka i alla fall. ”Fääla” betyder […]
Låt mig berätta för dig om min barndoms somrar. Somrar, då jag strax bakom stugknuten plockade en plastmugg full av blåbär att ”stampa” och äta med plättarna som pappa stekte. ”Med”, för plättarna (stora, stekta i gjutjärnspanna) skulle rullas och doppas i blåbärsstampet i muggen. Somrar, då mamma – solvarm och iklädd bikini – knackade på fönstret för att väcka mig till […]
sida vid sida lätt fjuniga, strävt lockiga ännu rödbrusiga av sommar bakom ängslador på rad
invid en stenig stig lyser runda små kulor i klasar vänligt serverat inför kyliga dagar som kommer med nordanvinden och med tidens gång
Seg som en Polly-karamell kändes söndagen. Konstigt. Fångad i den gråa dimman. Kall fukt inpå kroppen och fingrarna kallare för var minut. Jag borde tända i brasan. Borde, för stugan är kall av höst och nordanvind, men jag dröjer ännu en stund i kylan som känns tröstande idag. ”Stanna upp” vill den säga, ”du hinner […]
Mjuk och lätt ligger den där i handen. Jag känner på den, ser krusningarna, lystern och färgskiftningarna. Så vacker och mild. Och doften är bekant sedan barndomen, då farmors stickade vantar blev genomblöta efter en hel dags lekar ute i snön. Minnen av sparkstöttingsåk och skidturer, snöänglar i snöfluffet vintermörka kvällar och gnistrande solskensdagar.
Jag går ner till stranden. När jag kommer ner till båten som ligger i den lilla viken vet jag att det kommer att bli en fin dag. Den här septemberdagen ska jag vara ensam i båten och imorgon kommer minnet av den att linda sig som solstänk i mitt sinne. De lätta vågorna på sjön […]
